top of page

Smärta, fascia och vår tarm. Hur tankar påverkar vår kropp.

Uppdaterat: 1 feb. 2022






Visst har ni mött den där sura gubben, som tycker att allt är alla andras fel, att det är pest och

pina och ifrågasätter varför vi har parkerat vår bil så konstigt? Skulle det kunna vara så att dessa äldre herrar, eller för den delen kvinnor också, lever med en konstant smärta som påverkar deras humör?

Länge trodde man att smärta bara kunde orsakas av fysiska faktorer. Men under senare år har

man förstått att det även kan orsakas av psykiska faktorer. De flesta som söker vård

i Sverige gör det på grund av smärta, och mellan 30-73 % av människorna i Europa och Sverige

har långvarig smärta. Smärta är egentligen kroppen sätt att varna för att någonting är fel och

behöver ”åtgärdas”.


När vår serotoninnivå är låg triggar det tankar så som förakt, oro och missnöje. Detta leder i sin

tur till att vår smärtkänslighet ökar. Vid låga serotoninnivåer kan det leda till oroskänslor

negativitet och irritabilitet. Serotoninbrist kan göra att en person blir pessimistisk, ledsen,

misstroende eller till och med få hen att drabbas av panikattacker.

Som en neurotransmittor hjälper serotonin till att förmedla budskap från ett område av

hjärnan till ett annat. På grund av den breda distributionen av celler som har

serotoninreceptorer, tror man att serotoninnivåerna påverkar olika psykologiska funktioner,

såväl som reglerar våra fysiologiska processer.


Det betyder att majoriteten av de 40 miljoner cellerna i hjärnan påverkas direkt eller indirekt av

låga serotoninnivåer. Det inkluderar hjärnceller som är kopplade till humör, åtrå, sexuell

funktion, aptit, sömn, minne, inlärning, temperaturreglering och vissa sociala beteenden Det

kan också påverka våra muskler och vårt endokrina system. Symptom på serotoninbrist

inkluderar även frekvent ilska, ovanlig känslighet för smärta, sug efter kolhydrater

och hetsätning, förstoppning och matsmältningsproblem. Så med andra ord påverkas

vår tolerans inför smärta av vårt psykiska välmående. Vi påverkas både psykiskt och

fysiskt av låga nivåer serotonin. Både våra tankar och vår fysiska kropp påverkas av detta.


Smärta upplevs också olika och påverkas av våra förväntningar, känslor så som ängslan, rädsla, tankar och hur situationen tolkas

Kan det vara så att den sura gubben upplever smärtan som värre än en person med ett mer positivt synsätt och högre serotoninnivå? Vi vet att endorfiner är kroppens egen ”medicin" för att motverka smärta.



Tarmen




Det vi också kan se är att tarmen är kopplad till vårt välmående, både vårt fysiska välmående men även vårt psykiska. Personer som stressar mycket har ofta problem med sin mage.

Men det är riktigt spännande här är att man också kan se det motsatta, att personer med matsmältningsproblem ofta har problem med sin psykiska hälsa! Tarmen har ofta nervösa störningar hos dessa personer. Tarmen skickar ut signaler till ett område i hjärnan som bearbetar obehagskänslor, trots att personen i fråga inte har upplevt något obehagligt. De som

drabbas av detta mår psykiskt dåligt och vet ofta inte varför. Olika typer av intolerans så som exempelvis fruktosintolerans (fruktsocker) kan även det påverka vårt humör. Aminosyran Trypofan i vår tarm klänger sig fast vid fruktosen Har vi för mycket fruktos i magen går vi alltså miste om trypofanet. Trypofan används för att bygga upp serotoninet i vår kropp, och brist på serotonin kan leda till depression. Serotoninet gör oss inte bara glada utan det ser också till så att vi känner oss

nöjda och mätta. Antibiotikabehandlingar, flertalet maginfektioner och stress påverkar vår intolerans i tarmen. Forskare har även gjort flertalet tester på möss där man kan se att deprimerade möss blir hjälpta av att man tillför nyttiga bakterier i deras tarmflora. Förutom att mössen blev mer stresståliga så hade de också lättare för inlärning och bättre minne. Hos människor kunde man också se resultat, framförallt i de centrala delarna för smärta och känslor.


Här kan vi alltså se att det inte är vårt psyke som påverkar vår kropp utan även det motsatta. Detta kan självfallet missuppfattas av många läkare som tror att patienten mår dåligt psykiskt och sedan har fått problem med sin mage, när det i själva verket är det motsatta.


Fascia


Fascia är det nätverk som omsluter allt i vår kropp, muskler, organ och celler. Fascian står för mer än en tredjedel av rörelseapparaten. Här sitter de flesta av våra smärtreceptorer och nästan all kommunikation i kroppen går via fascian. Om vår fascia klibbar ihop eller blir inflammerad kan det innebära att vi får ont och får svårt att röra på oss.

Fascia påverkas bland annat av ålder, genetisk uppsättning, sjukdomar, medicinering, kost, social stress, sömn, luftföroreningar och psykologisk stress. Vår kropp har ett konstant flöde av vätska om ca 7,5 liter. Detta flöde kan stimuleras och öka med hjälp av vibration. Vibrationerna ökar flödet och för med sig slaggprodukter som fastnat. Överansträngda delar i kroppen kan vara sammanklistrade och torra och hud kan fastna ihop med fascian, vilket gör att vår

rörlighet minskar. Vibrationerna kan lätta upp även detta. I vår fascia finns 6 gånger mer nervändar än i våra muskler. Idag vet man att smärta i själva verket oftast sitter i vår fascia. Våra nervändar stimuleras av vibrationer vilket gör att med hjälp av vibration kan vår smärta minska. Hur pass effektivt och snabbt behandlingen hjälper kan bero på hur länge individen har haft smärtan eller vad som är kopplat till smärtan, så som exempelvis trauma.


Först tänker vi en tanke och sedan agerar vi. Detta i sin tur skapar vårt beteende och de bakomliggande orsakerna till vårt beteende, det är ofta det som sätter sig i vår kropp. Det är ofta vi själva som sätter stopp för vår egen läkningsprocess. Det finns de som menar att man kan se på kroppen (hållning exempelvis) hur en person mår och vad de har varit med om i sitt liv. Det är jag till stor del beredd att hålla med om. Man kan helt klart se på en person om den är deprimerad, har dåligt självförtroende, har varit med om tuffa saker etc. En person med dåligt självförtroende tenderar att vilja göra sig mindre genom att exempelvis krumma sin rygg något. Det finns de som är än mer extrema och menar att man kan se betydligt fler saker än så. Ett exempel är att om en person exempelvis är omhändertagande, som inte tänker på sig själv putar den nedersta kotan på halsen ut. Ett annat är att tjurskalliga personer får så kallad tjurnacke. Det intressanta i detta är att det faktiskt stämmer på de människor som befinner sig i min närhet som har dessa egenskaper.


Tänker vi att det är något fel på vår kropp så blir det fel på vår kropp. Vi fastnar i dessa negativa tankar. Alla våra 6 miljarder celler i kroppen påverkas av våra

tankar. Tänk bara på om du håller upp armarna ovanför huvudet i en så kallad ”vinnarpose" så känner du dig gladare och kanske oövervinnerlig, det är väldigt svårt att försöka vara ledsen i denna pose.


Vi blir "programmerade" redan när vi är små hur vi ska vara och bete oss, ofta av en nära anhörig som vi ser upp till. Det skapar bilden av hur vi ser på oss själva och vad vi är kapabla till. Det kan handla om tankar kring vårt utseende, hur vi ser på vår kropp, om vi är tjocka fula snygga etc. Sedan har vi svårt att komma ur detta. Vi fortsätter att vara samma person som vi blev programmerade av omvärlden att vara, trots att vi inte alls är tjocka, fula, korkade osv, och mår

kanske dåligt över detta. Kroppen ser ingen skillnad på vad som är tanke och vad som verkligen har hänt. Med detta sagt så borde vi uppleva samma ”traumatiska" händelse om och om igen. Då är det kanske inte så konstigt att många av oss mår dåligt både fysiskt och psykiskt. Tänk bara på hur det är när vi drömmer, det är bara i vårt huvud ändå så kan vi vakna flåsandes, andfådda och panikslagna efter en mardröm. Vår kropp blir i högsta grad påverkad av våra tankar i den här situationen.


Det finns tester som man har gjort på 100 meters löpare som visar att kroppen reagerar på samma sätt för både de som springer och de som inte springer, samma muskler aktiveras. Hmm skulle detta innebära att vi kan tänka oss vältränade?


Vår kropp är väldigt förlåtande i sig själv och läkande. Men det är när vi själva inte förlåter som vi inte tillåter oss att läka. Är vi kvar i det upplevda traumat har vår kropp svårt att släppa vårt trauma och tillåts inte att läka. Tester har gjorts på hästar och människor som fått skador där man ser att hästar läker lättare och att människor går tillbaka till samma skada som innan. Hästar tänker inte på samma sätt som vi, de lever mer i nuet. Vi människor kan uppleva traumat igen och spelar upp det för vårt inre om och om igen. Vi behöver bearbeta det psykiska för att kunna läka de fysiska. Tillåta vår kropp att läka. Ofta fastnar vi människor i mönster. Har vi alltid haft ont i nacken kan det vara svårt att se sig själv att inte ha ont i nacken. Vi kan alltså tänka oss själva sjuka respektive friska i hög grad, beroende på skada givetvis. Från dess att vi är små har vi i västvärlden lärt oss att vår kropp är mer en maskin, ett objekt än en medveten varelse, en samling molekyler som rör sig på olika sätt. Istället för att vi är medvetna varelser som kan påverka oss själva och vår omvärld. Vi har lärt oss att inte lita på oss själva och vår egen förmåga. En slav under vår kropp och vår omvärld, utan förmåga att påverka.



Det känns som om att det lätt blir en nedåtgående spiral om något av våra system inte fungerar som det ska. Om vi får problem med tarmen kan detta påverka vårt psyke, som i sin tur påverkar andra delar av vår kropp. Och så är vår nedåtgående spiral igång Det räcker inte med att vi bara behandlar en del av vår kropp, vi måste se vår kropp som en helhet och behandla den utefter det.


Det är en av anledningarna till att jag valt att arbeta på ett holistiskt sätt, med läkning av både våra tankar och vår kropp.




41 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla
bottom of page