top of page
Anette Strömberg

Utmattningssyndrom och stress, hur tankar påverkar vår kropp

Uppdaterat: 16 jan. 2022


Jag har alltid fascinerats av hur våra tankar påverkar vår kropp, och vice versa. Här följer en liten artikel om stress och utmattningssyndrom kopplat till vår kropp och våra tankar,


Stress, vilket modernt ord, ett ord i tiden. Men vad är stress och varför stressar vi när vi vet att det mestadels är dåligt för oss?

Många av oss i västvärlden har börjat förknippa stress med framgång och hög status. Vi är viktiga, betydelsefulla och så upptagna att vi inte riktigt hinner med allt vi vill göra. Många artiklar vi läser handlar ofta om människor som kämpat hårt, och hur de aldrig gav upp. De bara reste sig om och om igen. Frågan är hur många gånger vi ska klara av att resa oss innan vi tar slut?

Stress har blivit en del av vår vardag och världen snurrar bara fortare och fortare enligt mig.


Det finns både negativ och positiv stress. Den positiva stressen gör oss mer alerta och får oss ofta att prestera bättre. Den negativa stressen tenderar att påverka oss negativt. Negativ stress under lång tid bryter ned oss och kan göra oss sjuka. Stressen kan skapa det vi idag kallar för utmattningssyndrom eller utmattningsdepression. Stress under en kortare period behöver inte vara någon fara för oss. Det krävs bara att vi hinner vila och återhämta oss mellan dessa tillfällen.


Hämta, lämna, skynda till jobbet, planera dagens föredrag, planera middagen, handla, tvätta, inte glömma matsäcken eller gympapåsen, hinna med att träna på lunchen, middag i helgen, fotbollsmatch på lördag, utvecklingssamtal på torsdag, fika med bästa väninnan på tisdag, kvalitetstid med mannen på fredag, mammas födelsedagspresent, barnkalas på söndag, hinna till tåget, frisören, glömma paraplyet och gummistövlarna, skrik och panik på måndag morgon.


Känner du igen dig? För många av oss är detta vardag.


Kanske kan vi uppleva stress bara genom att läsa texten?

Föreställningen om att allt detta ska hinnas med och skötas på bästa möjliga sätt är vanligt bland många i min närhet. Vad är det som gör att vi förväntas orka med och klara av alla måsten?


Trots att stressen i vår vardag har ökat, så har vår hjärna inte förändrats något sedan stenåldern.

Vi reagerar fortfarande på samma saker och ofta på samma sätt som då. I dagens samhälle så har de flesta av oss inte några läskiga rovdjur som jagar oss. Istället kan det vara chefen på jobbet som vill ha in veckorapporten alldeles för tidigt som skapar stressen inom oss. När vi levde på savannen behövde vi undkomma våra fiender snabbt. Vår kropp gjorde oss beredda på flykt. Vi blev mer alerta och saker som att äta och se vår omgivning blev då helt irrelevanta. I den värld vi lever i idag så är dessa effekter dessvärre inte så fördelaktiga för oss. Exempelvis då vi ska få in handlingarna i tid till chefen, det skapar snarare den motsatta effekten.


Vår kropp kan tyvärr inte skilja på en jobbig tanke och en verklig händelse. Vår hjärna reagerar på i princip samma sätt vad gäller mental stress och fysisk upplevd stress. Vi blir stressade av att bara föreställa oss en viss situation, alltså av en ”tanke”. Många kan känna igen sig i att vi inte blir stressade av det vi gör utan snarare av det som vi inte hinner och att göra. Det vill säga saker som vi upplever att vi ”borde” ha hunnit med. Med andra ord en tanke uppstår, tanken skapar en

känsla och vår kropp reagerar på känslan. Vad som orsakar den här stressen hos människor verkar vara väldigt personligt och även hur det påverkar vår kropp.

Många upplever stress genom att känna att de inte har kontroll, vissa av krävande arbetsuppgifter och andra då de upplever tillvaron som meningslös.


Vårt autonoma nervsystem styr det ”automatiska" i vår kropp så som lungor, hjärta, blodtryck, matsmältning etc. Detta system är indelat i det sympatiska nervsystemet och det parasympatiska nervsystemet. Det sympatiska nervsystemet jobbar med kroppens kraft, medan det parasympatiska jobbar med att dämpa det sympatiska och att bygga upp kroppen. Det krävs en jämnvikt mellan dessa två system för att vi ska fungera normalt och må bra.


Vid en ”hotfull" situation reagerar vår hjärna och ”reder ut” om det är en situation för kamp eller för flykt. Det skickas då en signal till det sympatiska nervsystemet som aktiveras och denna reaktion påverkar hela vår kropp. Ämnen som socker i blodet, stresshormoner som adrenalin, kortisol och noradrenalin pumpas ut i vår kropp ifrån våra binjurar. De ökade hormonnivåerna i blodet kan leda till minnes och koncentrationssvårigheter.


Här sparas det inte på någon energi eftersom det är en fråga om liv eller död. Det mesta av vårt blod går då till vår hjärna och våra muskler. Matsmältningen är då oviktig och går på sparläge, eftersom att äta när det är dags att kanske bli uppäten är totalt oviktigt. Även andra organ så som huden får mindre blod och påverkas (du ser blek ut). I detta läge känner man sig ofta rädd, irriterad, arg eller blir fientlig.


Det finns också något som kallas för ”spela- död- reaktion”. Det har ni kanske sett på ett naturprogram eller kanske själva i naturen då ett djur faktiskt spelar död för att undkomma fara. Här uppfattar vår hjärna situationen som övermäktig. Svimningskänsla, yrsel, svaghet i muskler, och symtom kopplade till vår mage är vanliga. Här vill vi gömma oss, isolera oss och minska den sociala kontakten. Trötthetskänslor, nedstämdhet, sorg och depression är vanligt. Här är det parasympatiska nervsystemet som bromsar oss och drar ner energinivåerna.


Stress under kort tid kan som sagt göra oss mer alerta och skärpta, medans stress under längre tid höjer vårt blodtryck och ger oss spända muskler. Många är vi som gärna drar upp våra axlar till öronen och andas uppe i halsen istället för med vår mage då vi känner oss stressade.

Detta beteende kan då bli nästan kroniskt. Jag har själv upplevt detta, med besök till kiropraktorer, naprapater eller massageterapeut som resultat av detta. Efter besök hos behandlare och minskad smärta så tycks också stressen och de negativa tankemönstren minska, enligt många. Många gånger kan det också vara så att smärta påverkar vår hjärna negativt och gör oss mer benägna att tänka negativa tankar. Att det blir en nedåtgående spiral, negativa tankar skapar smärta och smärta skapar negativa tankar osv.

Genom att vi bearbetar både hur vi tänker, vad vi tänker och smärtan i vår kropp samtidigt så underlättar vi för kroppen läkningsprocess.


Utmattningssyndrom är ett tillstånd då vi under en längre tid blivit utsatta för stress utan att återhämta oss. Efter att vi har, som jag tidigare skrivit, blivit utsatta för en stressande situation är det väldigt viktigt för oss att återhämta oss, gör vi inte detta kan vi bli drabbade av vad vi idag kallar för utmattningssyndrom.

Utmattningssyndrom finns i olika grader och det gäller att upptäcka detta i tid, går det för långt är återhämtningen väldigt lång och i vissa fall livslång. Vid stress så kan man se både hos djur och människor att kopplingen mellan våra hjärnceller ökar mellan vissa och minskar mellan andra. Studier visar också att vid utmattningssyndrom så har hjärnbalken blivit tunnare i ett visst område i pannloben. Detta område är viktigt för vårt korttidsminne och vår koncentrationsförmåga. Är du drabbad av utmattningssyndrom så kan det visa sig i form av att man glömmer namn på personer som man annars inte skulle glömma, eller att man har svårt att koncentrera sig på vad någon annan säger. Man kan se att denna förtunning av hjärnbalken återställer sig efter ca 1- 2 år, dock är detta olika från fall till fall. Även området där centrat för rörelse finns blir hjärnbalken tunnare, vilket kan medföra den trötthet som många känner vid utmattning. Däremot så kan man se att Amygdala, även kallad vår "reptilhjärna" eller området som reglerar vårt sympatiska nervsystem för flykt eller kamp har blivit större. Detta tillstånd påverkar med andra ord vår hjärnas ”sammansättning" och i slutändan vår personlighet. Så i detta fall skulle man kunna hårdra det så pass, så att om vi tänker jobbiga tankar om vår omgivning och vårt liv, alltså hur vi hanterar vår vardag, så kan det ge förändringar i vår hjärna och slutligen på vår personlighet och på vår egen person.


Genom att upptäcka symtomen på stress och utmattning i tid har vi förmågan att ändra våra tankar och vårat agerande, så att vi inte hamnar i ett utmattningssyndrom. I mitt yrke som terapeut och healer går vi igenom hur vi kan hjälpa just dig. Jag anser nämligen att vi alla har svaren inom oss, ibland behöver vi bara lite vägledning och någon som håller oss sällskap på livets väg...



51 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

Comments


bottom of page